Romstipendiet

Anna Ahrenbergs romstipendium till arkitektstudent vid Chalmers – 75.000 kr.

Anna Ahrenberg hade ett genuint intresse för italiensk kultur. Stipendiets syfte är att i hennes anda befrämja blivande arkitekters kunskap om den italienska arkitekturens och stadsbyggnadskonstens historia.

Stipendiet på 75.000 kr avser stöd till en vistelse i Rom för att genomföra examensarbete eller annat studieprojekt. Stipendiaten bereds möjlighet att ha en dator- och biblioteksplats på Svenska Institutet i Rom och kan, i mån av plats, även beviljas bostad på Institutet.

Ansökan

Skall innehålla (Särskild blankett finns ej):

  • Namn, adress, telefonnummer/mobil.
  • CV och senaste betygsutdrag.
  • Kortfattad plan för examensarbete eller studier i Rom.

Ansökningar sänds eller lämnas till
Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för vetenskapliga m. fl. ändamål
Danske Bank Stiftelsetjänst
Box 11055
S-404 22 Göteborg.
Besöksadress: Östra Hamngatan 45

Beslut om stipendiat beräknas kunna meddelas under april.

Romstipendium till arkitektstudenter vid Chalmers

Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond inrättade våren 2008 ett Romstipendium på 75.000 kronor som sedan dess årligen har kunnat sökas av arkitektstudenter vid Chalmers.

2018 - Lydia Winninge

Chalmersstudenten Lydia Winninge tilldelas Anna Ahrenbergs Romstipendium 2018 för att hennes projekt förenar arkitektens skissmetodik med skrivna reflektioner kring hur en känd ikonbyggnads symbolvärde kan förändras över tid. Lydia avser att  fokusera studierna i Rom kring Palazzo della Civiltà Italiana i förstaden EUR. Under Mussolini-eran uppfördes  byggnaden som en symbol för det italienska folkets överlägsenhet. Idag använder modehuset Fendi samma hus som galleri och högkvarter. Hur arkitekturens ikoniska status förskjutits, i jämförelse med ett par andra kända fascistverk från samma period, är en fråga som Lydia Winninge söker förklaringar till.

2017 - Elin Marasovic

Elin Marasovic tog sig an ett av arkitekturhistoriens mest berömda gårdsrum skapat av renässansarkitekten Donato Bramante1504 vid kyrkan Santa Maria della Pace. Elins generella frågeställning rörde gestaltning av mångfasetterade stadsrum i urban kontext. Hur förhåller man sig som arkitekt till stadens kakafoni? Hur kan man analysera och tolka olika lager och zoner som öppet/publikt, halvslutet/socialt och slutet/privat. Vad betyder ljus och skugga i ett nyskapat stadsrum?

2016 - Tobias Sasioglu

Tobias Sasioglu som tidigare varit utbytesstudent på mastersnivå i Turin ägnade tiden i Rom till att fotografera och dokumentera ”hur arkitekter i olika tider och på olika vis valt att ställa sig till det redan befintliga för att återanvända, bygga om eller lägga till”.

2015 - Anna Risell

Anna Risell använde sig av begreppet biourbanism, som hon 2014 blev intresserad av på en sommarkurs anordnad av ISB, International Society of Biourbanism, med säte vid universitetet Roma Tre, under ledning av arkitekt Antonio Caperna. Anna ville hålla kontakt med universitetet i Rom, samtidigt som hennes studieprojekt genomfördes som en personlig dokumentation av Roms Centro Storico. Genom teckningar, text och akvareller försökte Anna spåra koder till en stadsstruktur som människor upplever meningsfull att vistas i. Hennes akvareller visades som utställning på ett galleri på Föreningsgatan 2 i Göteborg.

2014 - Johannes Luchmun

Johannes Luchmun fokuserade i Rom på det lokala kalkstensmaterialet travertin, som haft stor betydelse för stadens arkitektur och stadsbild i drygt 2000 år. Han sökte kunskap om stenens geologiska ursprung och dess konstruktiva egenskaper och studerade hur materialet hade bearbetats och använts över tid. Johannes reflekterade över den viktiga uppgift som arkitekter i vår tid har: att välja material med inneboende kulturell förankring och därmed förmåga att beröra över tid.

2013 - Lars Almgren

Lars Almgren sökte Romstipendiet för att fördjupa sin förståelse för förhållandet mellan arkitektur och tid. Hans masterprojekt, som hade arbetsnamnet Matter of Memory, avsåg att belysa hur nya inslag kan berika befintliga. I projektet ställde han frågan hur samtida arkitektur kan bidra till att skapa en mer dynamisk och skiftande stad, där olika minnen samexisterar. Resultatet presenterade han i en serie modeller, ritningar, diagram och kritiskt analyserande text.

2012: 2 - Lisa Eriksson

Lisa Eriksson ville ”utforska hur en känslig stad som Rom påverkas när ny arkitektur kopplas direkt till äldre. Hur arkitekter möter denna problematik idag och hur staden påverkas av de val som vi gör.” Lisa avsåg sedan att pröva sina insikter i ett eget projekt, en tillbyggnad av ett äldre museum.

2012: 1 - Carolina Fredriksson

Carolina Fredriksson hade som arkitektstudent en ovanlig erfarenhet som författare. Hennes debutroman Flod (Albert Bonniers Förlag) nominerades till Augustpriset 2011 och samma år tilldelades hon Mare Kandre-priset. I Rom ville Carolina kombinera litterär och arkitektonisk utforskning av staden och samtidigt få tid att utveckla det historiska perspektivet.

2011 - Gustav Hultman

Gustav Hultman som tidigare hade vistats i Shanghai och Paris ville genom studier i Rom både bredda och fördjupa sin internationella kunskap om arkitektur och förena detta med en vision om framtida arkitektoniska möjligheter.

2010 - Sanna Nordlander

Sanna Nordlander använde sitt stipendium till att fördjupa kunskapen om materialegenskaper, konstruktionsteknik och ursprung i det ofta osynliga träbyggandet som spelat en stor roll i Roms arkitekturhistoria.

2009 - Magnus Perlitz

Magnus Perlitz ville ”göra en grundlig analys av den antika romerska badkulturen för att kunna skönja framtidens behov”. Samtidigt gestaltade han ett modernt badhus som lika väl kunde ligga i Göteborg som i Rom.

2008 - Amanda Werger

Amanda Werger tilldelades det första Romstipendiet 2008. Hennes examensarbete fokuserade på hur träd och grönska genom historien varit viktiga och rumsskapande i staden Rom. Genom att teckna mycket och använda fritt vald observationsteknik studerade hon hur olika träd fungerar som arkitektoniska element och hur de gröna rummen förändras, även socialt, med årstiderna. Hennes skrift Vi ses under träden trycktes i flera upplagor och användes i flera år som studiematerial för förstaårsstudenterna vid arkitektutbildningen på Chalmers.