Postdoktor, anslag till externfinansierad postdoktorforskning.

Ett av stiftelsen inrättat postdoktor-anslag skall göra det möjligt för institutioner inom Göteborgs universitet och Chalmers att knyta till sig en kvalificerad forskare, vars arbetstid huvudsakligen ska ägnas egen forskning men därutöver forskningsrelaterad verksamhet, såsom att ordna seminarier och konferenser, men även viss undervisning. Anslaget är tvåårigt.

Första postdoktorn med finansiering från Ahrenbergs blev docent Irina Hron. Hon har varit verksam som ”Anna Ahrenbergs Postdoktor” vid Institutionen för Litteratur, idéhistoria och religion från oktober 2018 till utgången av 2020. Utförlig presentation av Irina Hron här invid.

Från september 2020 och två år framåt är Samuel Cumber ”Anna Ahrenbergs Postdoktor” vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.

Samuel Cumber är PhD och disputerade inom hälsovetenskap. Utförligare presentation av Samuel Cumber här invid.

Härnäst kommer Chalmers att erbjudas finansiering av en postdoktor.

Rör ej - Insign
2020 sep/ 2022 - Samuel Cumber

Dr Samuel Cumber, ursprungligen från Kamerun, har en doktorsexamen i folkhälsovetenskap från University of KwaZulu-Natal, Durban, Sydafrika och har varit aktiv forskare och universitetslektor vid Göteborgs universitet sedan 2017 inom fältet epidemiologi och socialmedicin. I sitt avhandlingsarbete undersökte Samuel Cumber gatubarns hälsa och välbefinnande i Kamerun. I den undersökte han gatubarns hälsostatus och riskfaktorer i Kamerun i syfte att utveckla en lämplig interventionsmodell för att förbättra deras hälsa. Cumbers studie identifierade också hälsomässiga, sociala och psykologiska utmaningar för att därmed få en bild av sammanhängande riskfaktorer för gatubarn. Hans forskningsintressen inkluderar gatubarn, migration och hälsa, tonårsgraviditeter och hälsa, HIV/AIDS bland ungdomar samt sårbara barn. I sitt nuvarande postdokprojekt som finansieras av Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för vetenskapliga m.fl. ändamål, kommer Samuel Cumber undersöka afrikanska fäders delaktighet vid graviditet, förlossning och postpartumperiod. Tidigare forskning har visat att närvaron och engagemanget är lågt från afrikanska fäder, både i Afrika och i Sverige. Utöver en större litteraturstudie kommer tre andra studier att genomföras i Kamerun och i Göteborg. Förhoppningen är att forskningen kan leda till interventionsmodeller för att öka delaktigheten hos fäder i samband med att barn föds.

2018 (okt)/ 2020 - Irina Hron


Foto: Johan Wingborg

Irina Hron är docent och sedan 2018 forskare i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på en postdoktors-tjänst som finansieras av Stiftelsen Anna Ahrenbergs Fond. 2012 disputerade hon vid Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland, och vid Universitetet i Agder, Norge, på en litteraturvetenskaplig avhandling med titeln ”Hervorbringungen – Zur Poetik des Anfangens um 1900” (Beginnings: On the Poetics of Creating, Fabricating, and Generating around 1900). 2011–2016 var hon anställd som DAAD-lektor vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska vid Stockholms universitet, och 2017–2018 var hon verksam som postdoc vid Stockholms universitet samt Franz Werfel Fellow vid Universität Wien, Österrike. I januari 2019 blev hon utnämnd till gästprofessor vid Universität Wien och under 2020 har hon beviljats finansiering för ett större forskningsprojekt genom externa forskningsmedel från FWF Austrian Science Fund. Hennes forskning ligger i skärningspunkten mellan litteraturvetenskap, filosofi, idéhistoria och etik. Sedan disputationen har hon huvudsakligen arbetat med ett nytt litteraturvetenskapligt bokprojekt med titeln ”Poetics of the Neighbor: Narrative, Ethics, and Vicinity” samt två större tvärvetenskapliga projekt, det ena inom ämnet ”Skin Studies” (föreställningar kring hud, etik och litteratur), och det andra på temat lässcener. Hon är redaktör för antologin ”Einheitsdenken. Figuren von Ganzheit, Präsenz und Transzendenz nach der Postmoderne” (Thinking in Unity: Figures of Unity, Presence, and Transcendence after Postmodernism) (2015) och ”Leseszenen. Poetologie – Geschichte – Medialität” (Scenes of Reading: Poetics – History – Media) (2020). Hon är även verksam som skönlitterär översättare.

Stiftelsens huvudsakliga ändamål

Att stödja forskning och utbildning vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Detta sker främst genom anslag till enskilda forskare, forskargrupper och institutioner.