Anna Ahrenbergs postdoktor

Dr Monika de Silva is a researcher in international and European politics. In 2025, she defended her PhD in political science at the University of Gothenburg with a dissertation titled “Gender Wars in Europe: Diplomatic Practice under Polarized Conditions”. Monika de Silva researches the making of international relations, with a particular focus on how these relations shape social inequalities and position Europe and European integration in the world. In her doctoral research, she examined the assumption that polarizing identity politics extend into international politics and demonstrated the insulating role of diplomacy against these effects. As an Anna Ahrenberg postdoctoral fellow, she will examine contemporary calls for postcolonial justice, including claims for colonial reparations, and their implications for relations between Europe and the Global South. This research will inform scholarly discussions on the evolving global order and the role of justice within it as well as policy and public debates on global postcolonial reconciliation.

Dr Monika de Silva är forskare inom internationell och europeisk politik. År 2025 disputerade hon i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Gender Wars in Europe: Diplomatic Practice under Polarized Conditions”. Monika de Silva forskar om hur internationella relationer formas, med särskilt fokus på hur dessa relationer påverkar sociala ojämlikheter och positionerar Europa och den europeiska integrationen i världen. I sin doktorsavhandling undersökte hon antagandet att polariserande identitetspolitik förs över till internationell politik och visade på diplomatins skyddande roll mot dessa effekter. Som Anna Ahrenberg-postdoktor kommer hon att undersöka samtida krav på postkolonial rättvisa, inklusive krav på koloniala skadestånd, och deras betydelse för relationerna mellan Europa och det globala syd. Denna forskning kommer att bidra till akademiska diskussioner om den föränderliga globala ordningen och rättvisans roll i den, samt till policy- och samhällsdebatter om global postkolonial försoning.

Dr Samuel Cumber, ursprungligen från Kamerun, har en doktorsexamen i folkhälsovetenskap från University of KwaZulu-Natal, Durban, Sydafrika och har varit aktiv forskare och universitetslektor vid Göteborgs universitet sedan 2017 inom fältet epidemiologi och socialmedicin. I sitt avhandlingsarbete undersökte Samuel Cumber gatubarns hälsa och välbefinnande i Kamerun. I den undersökte han gatubarns hälsostatus och riskfaktorer i Kamerun i syfte att utveckla en lämplig interventionsmodell för att förbättra deras hälsa. Cumbers studie identifierade också hälsomässiga, sociala och psykologiska utmaningar för att därmed få en bild av sammanhängande riskfaktorer för gatubarn. Hans forskningsintressen inkluderar gatubarn, migration och hälsa, tonårsgraviditeter och hälsa, HIV/AIDS bland ungdomar samt sårbara barn. I sitt nuvarande postdokprojekt som finansieras av Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för vetenskapliga m.fl. ändamål, kommer Samuel Cumber undersöka afrikanska fäders delaktighet vid graviditet, förlossning och postpartumperiod. Tidigare forskning har visat att närvaron och engagemanget är lågt från afrikanska fäder, både i Afrika och i Sverige. Utöver en större litteraturstudie kommer tre andra studier att genomföras i Kamerun och i Göteborg. Förhoppningen är att forskningen kan leda till interventionsmodeller för att öka delaktigheten hos fäder i samband med att barn föds.

Foto: Johan Wingborg

Irina Hron är docent och sedan 2018 forskare i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på en postdoktors-tjänst som finansieras av Stiftelsen Anna Ahrenbergs Fond. 2012 disputerade hon vid Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland, och vid Universitetet i Agder, Norge, på en litteraturvetenskaplig avhandling med titeln ”Hervorbringungen – Zur Poetik des Anfangens um 1900” (Beginnings: On the Poetics of Creating, Fabricating, and Generating around 1900). 2011–2016 var hon anställd som DAAD-lektor vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska vid Stockholms universitet, och 2017–2018 var hon verksam som postdoc vid Stockholms universitet samt Franz Werfel Fellow vid Universität Wien, Österrike. I januari 2019 blev hon utnämnd till gästprofessor vid Universität Wien och under 2020 har hon beviljats finansiering för ett större forskningsprojekt genom externa forskningsmedel från FWF Austrian Science Fund. Hennes forskning ligger i skärningspunkten mellan litteraturvetenskap, filosofi, idéhistoria och etik. Sedan disputationen har hon huvudsakligen arbetat med ett nytt litteraturvetenskapligt bokprojekt med titeln ”Poetics of the Neighbor: Narrative, Ethics, and Vicinity” samt två större tvärvetenskapliga projekt, det ena inom ämnet ”Skin Studies” (föreställningar kring hud, etik och litteratur), och det andra på temat lässcener. Hon är redaktör för antologin ”Einheitsdenken. Figuren von Ganzheit, Präsenz und Transzendenz nach der Postmoderne” (Thinking in Unity: Figures of Unity, Presence, and Transcendence after Postmodernism) (2015) och ”Leseszenen. Poetologie – Geschichte – Medialität” (Scenes of Reading: Poetics – History – Media) (2020). Hon är även verksam som skönlitterär översättare.